Ludwig-Photography

Allt, är knas och jag kan inte fatta varför det aldrig blir bra. Nu sitter jag här och skriver. Medans mitt liv fördriver. Jag kan inte fatta att du lämnade mig. Jag vill ju alltid vara med dig. Du krossade mitt hjärta. Ingenting lindrar min smärta. Nu har det gått ett par år. Jag fattar att din tid har vart svår. Men att lämna mig var la ändå inte bäst. vi får la se vad som händer här näst. Allt bråk och prat. Gjorde att jag inte var glad. Jag är tacksam för vår tid. Du och jag det var mitt liv.  Rösterna viskar ditt namn i mitt öra. Det är det enda jag kan höra. Där du finns, är i mina minnen. för varje dag förlorar jag mina sinnen. Kan vi titta upp i det blå. Så kanske ett tecken lyser för oss två. Med dig var det mycket jag inte hann. Med dig så var det mitt hjärta som brann. Du fick mig att förstå, att jag var värdefull och att mitt hjärta fortfarande skulle slå. Du har alltid följt min spår. Det är därför jag vill att du ska förstå. Att utan dig kan det inte gå!